I det första kapitlet till boken The Social Life of Information funderar och argumenterar John Seely Brown och Paul Duguid kring hur det västerländska samhället påverkats av den enorma källa till information som internet kommit att utgöra och som gjorts tillgänglig för allt fler av invånarna i världens i-länder.
Författarna menar att trots att pessimisterna som vägrar avända datorer i allmänhet, och internet i synnerhet, uppenbarligen existerar, så är det antagligen ett fåtal som skulle vilja gå tillbaka i tiden med tanke på att datoriseringen av samhället även gett oss allt från bankomatkort till säkrare personbilar. Dock är texten inte heller odelat positiv till den väldiga informationsmassa som det idag är möjligt att obehindrat pumpa ut via internet och påpekar till exempel att när en person eller ett företag märker att den information de vill sända ut inte når fram på rätt sätt, så löses detta ofta genom att lägga till ytterligare information och än ytterligare o.s.v.
Det är svårt att förneka den enorma kraft som finns i ett medie med dessa kapaciteter men att internet skulle, vilka många förutspått, innebära slutet för mass medierna, firmor, organisationer och universitet, politik och regeringsmakter samt städer och nationer, tror författarna är att gå för långt. Självklart påverkas traditioner, strukturer och normer av den nya informationsteknologin och såväl näringsliv som statliga institutioner kommer att gå igenom förändringar, men inte nödvändigtvis på ett för dem negativt sätt. En förändring i företagsvärlden är att företag som säljer tjänster nu också har möjlighet att växa sig större på samma sätt som de som producerar varor. Ytterligare en ny trend som man kan se är att stora företag köper upp varandra snarare än, vilket var vanligare förr, mindre företag. Ett exempel på detta finner vi i t.ex. General Motors uppköp av svenska Saab. På liknande sätt finner man att universitet växer med hjälp av distanskurser via internet som gör att de kan värva studenter på annan ort. Inte heller har varken centralisationen minskat eller förekomsten av toppstyrda företag, något som man förutspådde kunde bli en effekt av informationsboomen. De olika konsekvenserna verkar inte heller ha med varandra att göra. Ett företag som har ett mer horisontellt styre är inte nödvändigtvis decentraliserat, snarare finns tecken som visar på det motsatta.
Det ”Limits to Information” alltså tycks vilja ha sagt är att internet är ett mycket inflytelserikt verktyg som kommer att påverka vår värld och våra liv på en mängd olika sätt, såväl på ett samhälleligt plan som på individnivå. Men eftersom internet och dess världsomfattande nät samtidigt är så komplext och mångdimensionellt har dess konsekvenser också visat sig vara svåra att förutspå.
Personligen anser jag att detta kan vara viktigt att ha i bakhuvudet då man arbetar med webtexter för företag eller organisationer. Man kan inte vara tvärsäker på att ens förekomst och representation på internet kommer att få de effekter som man kanske räknar med. Och eftersom effekterna kan vara så stora (även om skeendena ovan naturligtvis är beskrivna i en större skala och ur ett mer allomfattande perspektiv), är det viktigt att gå igenom det man funderar på att lägga ut på nätet om och om igen, ensam och tillsammans med kollegor och överordnade innan man tar steget ut på webben.
